Översvämningar i jordbruksområden väntas bli vanligare i takt med klimatförändringar och fler extrema väderhändelser. Traditionellt har problemet hanterats genom att öka dräneringen, vilket leder till snabbare vattenflöden nedströms och ökad risk för översvämningar längre bort i systemet.
Nu presenteras en alternativ lösning – att i stället bromsa vattnets väg genom landskapet.
Genom att utnyttja naturliga svackor i terrängen och förstärka dem med strategiskt placerade uppdämningar kan tillfälliga fördröjningsmagasin (små våtmarker) skapas. Dessa magasin lagrar vatten under kortare perioder och släpper vidare det på ett kontrollerat sätt, vilket minskar belastningen på vattendragen.
Var och hur mycket vatten kan vi tillfälligt lagra i landskapet?
Beräkningar visar att lagringskapaciteten i dessa magasin beror både på markens egenskaper, som jordart och porositet, samt på topografin ovan mark. Metoden kan därmed bidra till att minska översvämningsrisker utan att vattnet blir stående under längre tid.
Nedan kan du ta del av kartmaterial och en video som kortfattat förklarar bakgrunden till våra beräkningar.
Bra att veta om modellen
På de flesta platser visar modellen områden som är dikade. Ofta har dikningen skett för jordbruksmark som i dag har ställts om till skogsmark. Dessa platser kan i dag klara mer vatten över tid än när de odlades med spannmål och kan därför användas för att fördröja vatten.
Modellen visar sådana dikade platser där fördröjning kan ske genom dikesproppning eller vattendragsrestaurering. Den visar även platser där fördröjning kan ske i områden som inte tidigare varit våtmarker. Som tumregel är det dock oftast mer lämpligt att skapa naturliga eller naturliknande fördröjningsmagasin där det tidigare funnits våtmarker.
Modellen identifierar dessa platser automatiskt, vilket innebär att flera andra aspekter behöver beaktas innan man går vidare med ett objekt. Det gäller exempelvis markägarens vilja och intresse, men även frågor kopplade till regelverk kring vattenverksamhet och kulturmiljö. Dessa frågor kan vi på Mälarens vattenvårdsförbund hjälpa till med.
Organisationer bakom modelleringen
Modelleringen av fördröjningsmagasin i Svartån har finansierats av FORMAS-projektet PuddleJump (Ref. No 2022–02138). Modelleringen av fördröjningsmagasin i Sagån har finansierats av Mälarens vattenvårdsförbund.
Kartor och StoryMap (se länk ovan) utvecklades av Faruk Djodjic på uppdrag från Vattenhubben och inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys program ”Ingen övergödning”
SLU Dikeskartor, som också visas i kartvisaren, är högupplösta kartor framtagna med hjälp av artificiell intelligens (AI) av Institutionen för skogens ekologi och skötsel , SLU.
