Sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund.
Resultaten från provtagningarna i Mälaren 2024 visar att sjön fortsätter att värmas upp. Ytvattentemperaturen i maj var 3,8 grader varmare än medelvärdet för 30år (1964–1993) vilket innebär att sjön temperaturskiktas tidigare. En karta som visar bottnar djupare än 20 meter visar att vissa provplatser skulle behöva justeras något för att få med viktiga djuphålor så att förhållanden för kallvattensarter kan följas bättre, till exempel med avseende på syrgas.
Av de djupa provplatserna är det Blacken, Granfjärden, Stora Ullfjärden, Skarven och Fiskarfjärden som har för låga syrgashalter i hypolimnion på sensommaren med storpåverkan på bottenlevande djur och fisk samt internbelasting av näringsämnen från sedimenten.
De stora nederbördsmängderna som kom i augusti 2023 påverkade vattenkemin tydligt vad gäller vattenfärg (absorbans vid 420nm) och effekten syntes med höga värden först i Galten (augusti 2023 vartefter denna topp gav lägre värden ju längre tid och närmare Stockholm vattnet färdades, med Granfjärdens ökning tydlig i februari 2024 och Södra Björkfjärdens i april 2024. Inte sedan 2001 har vattenfärgen varit så hög i sjön.
Sjöns gradient av kalcium beskrivs med höga värden i några småvikar i väster och östra kanten av Mälaren där också tätheterna av vandrarmusslor i andra studier visats höga.
För växtplankton visade andelen cyanobakterier av kvävefixerande typ att de dominerar cyanobakterierna i västra delen av Mälaren där fosforhalterna är högre samtidigt som kvävehalterna är lägre medan förhållandet är det motsatta i nordöstra Mälaren.
Vid bottenfaunaprovplatserna saknas fortfarande vitmärlor men de hittades i en uppföljande inventering vid andra lokaler i östra Mälaren i låga tätheter.
Fem studentarbeten presenteras kopplade till dricksvattenproducenternas utmaningar med hög vattenfärg på råvattnet, om kunskapsläget för två cyanobakterietoxiner, om nyttan med att ha skog utmed bäckar, om att dammar i jordbrukslandskapet verkar klarar framtidens flöden och hur andelen lerjord i jordbruksområden påverkar risken för näringsämnesförluster.
Två forskningsresultat presenteras: ett från en avhandling om mikroplasters effekter på mikrober och små bottenlevande djur samt en syntes om vad som krävs för att man ska kunna använda renat avloppsvatten för bevattning utan risk för hälsa och miljö.