Årets början var blöt och vattenståndet i Mälaren nådde en nivå som var extremt hög för februari månad. Efter den blöta vintern följde en varm vår och sommaren blev till och med den varmaste som uppmätts runt Mälaren. Augusti var den mest speciella månaden under året med mycket höga temperaturer, många solskenstimmar och nästan ingen nederbörd.
Mycket höga klorofyllhalter
Mälarens totalfosfor- och totalkvävetillstånd under 2002 liknade mycket tillståndsbedömningen året innan, huvudsakligen klass 3, d.v.s. höga halter. Klorofylltillståndet var dock sämre 2002. I fyra av elva fjärdar var klorofyllhalterna extremt höga. I de andra fjärdarna var halterna mycket höga (4 st) eller höga (3 st). En förklaring till de mycket höga klorofyllhalterna var de kraftiga algblomningarna orsakade av höga vattentemperaturer under lång tid. Redan under våren var biomassan av kiselalgerna hög och under sommaren blommade framförallt cyanobakterier ovanligt kraftigt. Under sommaren förekom ett mycket stort antal potentiellt toxinproducerande cyanobakterier. Tillståndsbedömningarna är gjorda enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.
Mycket stark skiktning
På grund av den rekordvarma sommaren var hela Mälaren starkt temperaturskiktad, med varmt ytvatten och kallt bottenvatten. Skiktningen var ovanligt stabil och i Ekoln var temperaturskillnaden mellan yt- och bottenvatten 16,6 °C, den största som hittills har observerats.
Nästan syrgasfritt
I slutet på sommaren var det mesta av Mälarens bottenvatten nästan syrgasfritt. En så omfattande syrgasbrist som noterades detta år har aldrig tidigare registreras i Mälaren. I slutet av augusti observerades vid en provtagning i Fredsviken tiotals döda (kvävda) gärsar som spolades i land av de kraftiga sydvästvindar som blåste denna dag och sannolikt bröt den långa skiktningsperioden.
Fortfarande relativt dåligt ljusklimat
År 2001 var ljusklimatet, mätt som siktdjup och vattenfärg, det sämsta i Mälaren sedan mätningarna började. År 2002 var ljusklimatet i de flesta fjärdar lite bättre. Men vattenfärgen var fortfarande mycket hög, förmodligen på grund av en ånyo mycket blöt vinter med hög tillrinning av humus.
Näringsfattigt ytvatten och mycket näringsrikt bottenvatten
I början av året var Mälarens vatten näringsrikt efter en hög tillrinning av näringsämnen via åarna. Näringsämnena togs snabbt upp av olika organismer i det övre vattenskiktet och resultatet blev en utpräglad näringsbrist i ytvattnet och en stor ackumulation av näringsämnen i bottenvattnet.
I Görväln var fosfatfosforhalterna i ytvattnet i augusti så låga som 7 μg l-1 samtidigt registrerades en ackumulation av fosfatfosfor i Svinnegarnsvikens bottenvatten med 304 μg l-1 och en ackumulation av ammoniumkväve med 677 μg l-1. Sådana extrema förhållanden har aldrig tidigare observeras i Mälaren under augusti månad.
Höga halter klorofyll i augusti
Klorofyllhalterna var redan under våren rätt så höga och i augusti blev de riktigt höga. I Västeråsfjärden, Svinnegarnsviken och Granfjärden uppmättes mycket höga halter. Västeråsfjärden hade de absolut högsta klorofyllhalterna med 98 μg l-1.
Riklig algblomning
Cyanobakterier förekommer oftast inte i höga antal i april/maj, men under 2002 noterades cyanobakterier i alla fjärdar under den perioden. Detta förmodligen som en följd av de höga vattentemperaturerna under våren. Biovolymen av cyanobakterier var fortfarande liten (< 0,05 mm l-1), men i Granfjärden ändå hög för perioden. Under sommaren utvecklades ännu fler cyanobakterier och i augusti observerades mycket kraftiga blomningar. I Västeråsfjärden noterades en rekordhög biovolym av cyanobakterier med 22 mm3 l-1. Det var framförallt släktet Aphanizomenon som reagerade på de höga sommartemperaturerna. I Görväln och S. Björkfjärden var också biovolymerna av kiselalger i augusti ovanligt höga.
Djurplankton
Hög biomassa och masstillväxt av hjuldjuret Asplanchna priodonta. Under år 2002 var den totala biovolymen av djurplankton i Mälaren nästan dubbelt så stor (1,5 till 1,9 ggr högre) som långtidsvärdet för 15-årsperioden 1981-95. Med undantag för Granfjärden, var biovolymen som vanligt störst under juli/augusti. I Granfjärden var biovolymen störst i september, på grund av en dominans av det storvuxna hjuldjuret (Rotatoria) Asplanchna priodonta. En sådan stor biomassa av Rotatoria i Mälaren har aldrig tidigare noterats i ett blandprov under hösten.
Bottenfauna, ökat antal oligochaeter
Syrgashalt, näringstillgång och djup styr till stor del sammansättningen av djursamhällen i bottnarna. Syrgashalterna i bottenvattnet var under 2002 extremt låga i de fl esta av Mälarens fjärdar, vilket satte sin prägel på bottendjursamhällena. De påtagligaste effekterna av de låga syrgashalterna noterades i de nästan syrgasfria fjärdarna Granfjärden, Ekoln och Skarven. I dessa fjärdar dominerade larver av tofsmyggan Chaoborus flavicans och glattmaskar (Oligochaeta) som är mycket tåliga mot låga syrgashalter och gynnas då låga syrgashalter slår ut arter som är mer syrgaskrävande. Från 2001 till 2002 ökade antalet glattmaskar i alla fjärdar utom i Görväln. Störst var ökningen i Skarven med en faktor 3,6. Görväln var den enda fjärd där antalet glattmaskar halverades mellan 2001 och 2002. I Görväln, som är en av fjärdarna med mer gynsamma syrgasförhållanden, skedde något av en återhämtning av vitmärlan Monoporeia affinis, från 8 individer/m2 2001 till 666 individer/m2 2002.