Stora sjöarna är ett delprogram inom Havs- och vattenmyndighetens nationella övervakningsprogram Sötvatten där vattenvårdsförbunden i Mälaren, Vänern och Vättern samordnar övervakningen. Vardera av dessa sjöar har sitt eget miljöövervakningsprogram. I denna rapport ligger fokus på att utvärdera övervakningen av miljögifter inom de tre sjöarnas individuella miljöövervakningsprogram.
Syftet med översynen är att:
- Utreda vilka krav på övervakning av miljögifter som ställs utifrån vattenförvaltningsförordningen på de Stora sjöarna
- Utreda vilka krav på övervakning som finns för uppföljning av miljökvalitetsmålen
- Utreda om nuvarande övervakningsprogram i de Stora sjöarna följer kraven för undersökningstyp
- Utföra en nulägesrapport över övervakningen i de Stora sjöarna
- Jämföra kraven med det nuvarande övervakningsprogrammet
- Föreslå justeringar i nuvarande övervakningsprogram för att bättre följa kraven.
I Vänern och Vättern utför man regelbunden övervakning av miljögifter i både sediment, vatten och biota medan i Mälaren har man hittills framför allt utfört regelbunden övervakning i vatten.
Vänerns miljöövervakning lever generellt upp till krav från vattenförvaltningsförordningen och undersökningstyperna. Dock kan man se att vissa ämnen har identifierats som påverkanskällor men att för lite data finns för att göra en statusklassning, för dessa ämnen behöver man se till att samla in mer data. Vidare är det en del ämnen som man hittills har mätt i vatten men där man enligt vattenförvaltningsförordningen framför allt ska mäta i biota, här behöver man komplettera sina mätningar med halter i biota. Sediment mäts i dagsläget vart 10:e år här bör frekvensen ändras till vart 6:e år för att få med en mätning i varje förvaltningscykel. Det är även viktigt att man förvissar sig om att de stationer som används är förlagda på ackumulationsbotten, är de inte det så bör insamlingsstationerna flyttas.
Vätterns miljöövervakning lever generellt upp till krav från vattenförvaltningsförordningen och undersökningstyperna. Dock mäter man halter i biota för sällan mot vad som krävs inom vattenförvaltningsförordningen. Här behöver man således utöka sina mätningar. För att kunna göra bra trendmätningar är det viktigt att man mäter oftare än en gång per förvaltningscykel. Vissa ämnen har identifierats som påverkanskällor men för lite data finns för att göra en statusklassning, för dessa ämnen behöver man se till att samla in mer data. Generellt mäter man i rätt matris men med undantag för PAH’er. Dessa mäts i dag i vatten men enligt vattenförvaltningsförordningen ska man helst mäta i biota, och för just PAH’er är det mussla som man ska mäta i. För sedimentövervakningen är det viktigt att man förvissar sig om att de stationer som används är förlagda på ackumulationsbotten, är de inte det så bör insamlingsstationerna flyttas.
Mälarens miljöövervakning lever upp till kraven i undersökningstyp för vattenkemi men eftersom det i dag helt saknas övervakningsprogram för biota och sediment lever de inte upp till kraven i vattenförvaltningsförordningen. Detta är viktigt att inkludera framöver. Mälaren räknas som en sjö men det finns 32 vattenförekomster inom sjön. Detta gör att övervakningen i Mälaren blir mer komplex och komplicerad. I det nuvarande övervakningsprogrammet använder man sig av stationer från fem av dessa vattenförekomster för vattenkemi. Här är det oklart om dessa fem verkligen kan representera hela Mälaren. Vi rekommenderar att första steget, i samband med att ett miljöövervakningsprogram tas fram, måste vara en utvärdering om ytvattenförekomster kan grupperas. Efter det steget borde man göra en utvärdering om de fem större övervakningsstationerna som finns i nuläget kan representera hela Mälaren. Vidare har Mälaren betydligt många fler påverkanskällor i sina olika vattenförekomster, vilket kanske kan försvåra grupperingar. Ibland är även påverkansanalyserna bristfälliga vilket försvårar vilka ämnen övervakningen ska fokusera på. För biota kan det vara värt att titta på möjligheten att samarbeta med andra myndigheter, kommuner etc. som kanske redan nu samlar in fisk i vissa av vattenförekomsterna.
Övergripande för alla de tre sjöarna när det gäller övervakningen av miljögifter och statusklassificeringen i VISS är att det syns att data från övervakningen och screeningprojekt inte alltid har legat till grund för en statusklassning. Detta innebär att det för vissa vattenförekomster kan se ut som att många ämnen inte är mätta och därför inte fått någon klassning enbart för att data inte har tagits med. Innan nuvarande förvaltningscykel avslutas vore det rekommenderat att se över så att tillgänglig data används till statusklassningen. Vidare är det viktigt att en ordentlig påverkansanalys görs i alla vattenförekomster eftersom detta lägger grunden för vilka ämnen som ska övervakas, och saknas en påverkansanalys kan det hända att man inte mäter det som man egentligen borde mäta. Det är även viktigt att uppdatera sig med informationen från VISS angående påverkansanalysen inför varje ny förvaltningscykel då ämnen både kan läggas till men även tas bort.
Det är viktigt att uppmärksamma att inte enbart fokusera på statusklassning utan att det även är av yttersta vikt att övervaka trender. Här är det betydelsefullt att det inte blir för långa hopp mellan åren man mäter eller att man byter laboratorium och/eller analysmetod för ofta. Detta kan inverka på resultaten och tolkningarna och göra det svårare eller nästan omöjligt att upptäcka trender.
En annan sak som är värd att tänka på är hur man använder sina pengar på ett smart sätt. Exempelvis kanske det inte är lönt att lägga mycket pengar på att mäta ämnen som ligger under detektionsgränsen, även om det är ämnen som finns med på övervakningslistorna, då kan det istället vara mer värt att använda pengar på screeningstudier för att på det sättet bättre uppdatera sig gällande nya ämnen.